The World Turned Upside Down: art and ethics in the rise of the ‘Stone Age South

Valbar kurs på BFA nivå/Optional BFA-level course

Kursbeskrivning (english below):

Dagens flyktingströmmar verkar överlag röra sig ”norrut” – till och med på södra halvklotet där man söker sig mot den andra polen.  ”Syd” har alltmer blivit liktydigt med ”underutveckling och kris”. Men det har också vuxit fram idéer om ”andra möjligheter, alternativa perspektiv”, andra “livsmönster”. Utvandringen från syd till nord står i konflikt med idén om ”det globala syd” som en priviligierad utsiktspunkt för kritik av det globala världssystemet. Det vi har är anomalier och hybrider som på samma gång verkar bekräfta och överbrygga, ta isär och veckla upp stereotypa skillnader mellan nord och syd. Hur ska man kunna kartlägga detta upp-och-nervända globala rum, avlyssna dess läten?

Å ena sidan ser vi i dagens migrationer att klassiska principer och områden som ”öst/väst/nord/syd” genomgående fixeras och hävdas. Å andra sidan växer flyktingströmmarna över sådana avgränsningar och gör dem otydliga eller upphäver dem – bildar nya rum för kontakt och interaktion. Avspeglar dessa framväxande rum ett ”uråldrigt, ursprungligt” rum som det som homo sapiens under stenåldern vandrade in i ”från Afrika” för att bevandra och utforska? Går det att kalla det ett rum ”utan namn” som föregår avgränsningar – ett rum som föregår alla grundläggande principer? Har det något att göra med den framväxande upplevelsen av ett rum ”efter alla grundläggande principer” som dagens migration ger upphov till? Kan man i de strömmande rörelserna se glimtar av en ”samtida stenålder utan grundläggande principer”?

Vi inleder vårt projekt med att ”rekonstruera” det konsthistorierum (Art History Room) som fanns på University of South Africa i Durban under apartheidåren och som var avsett för svarta med indiska rötter. Universitetet ligger i provinsen Natal med bergsmassivet Drakensberg – Ukhahlamba – där ett av världens mest omfattande områden med förhistorisk stenkonst och grottmålningar finns. ”Rekonstruktionen” eller ”återskapandet” i Malmö kan göras i vilken form som helst – som installation, film, schematisk eller performativ utsaga, rundvandringar, diskussionsutflykter, kritiska utforskningar etc.

Konsthistorierummet visade bland annat en ”evolutionsstege” med föremål, konstverk och kulturer från hela världen. Ett av målen var att förmedla ett eurocentriskt synsätt. Men vilka andra synsätt och tolkningar ledde utställningen också till – kanske helt omedvetet? Vilket ljus kan det kasta på dagens värld med dess migrationsblandning av folk och kulturella aspekter – på kontroversiella frågor om ”multikulturalismen och dess gränser och problem”, om att leva med ”mångfald och olikhet”, om slitna föreställningar om ”gästfrihet” och tolerans, om oavlåtlig vardaglig kulturell överföring och kosmopolitism – allt i en omgivning av skenbar ”rasism utan raser”?

Våra utforskningar kommer att inbegripa studier av de svenska arkiven om kampen mot apartheid och undersöka aspekter som sydafrikanska/svenska kvinnor och deras ouppmärksammade roll i historieskrivningar om kampen, förhistorisk konst i nord och syd, den samtida närvaron av föregångare och ursprungsfolk.

Konsthistorierummet frammanade idén om ett globalt konstsystem, i någon mån en parallell till Andre Malrauxs föreställningar om en världsomspännande konst och kultur i ett ”museum utan väggar”. Kan utvecklingen av ett globalt museum i dag – i samklang med samtidens kreativa industrier – bilda utgångspunkten för masstillverkat ”globalt” konstutövande vid konsthögskolor, gallerier och museer? Dessutom, en sak att begrunda: Hur ska man hantera ”avkolonialiseringen av kunskap” i ett allomfattande kunskapssamhälle – en allvetande värld? Hur långt räcker idén om en konstutövning som inte handlar om praktiskt inriktad ”kunskapsproduktion” utan om dess motsats – en ”insiktsfull okunskap”, läget för en ”Ignorantitis Sapiens”?

The world Turned Upside Down kommer att hållas i en rekonstruerad version av det rum där Professor Maharaj hade sina lektioner i konsthistoria på universitetet på Sainsbury Island, Durban.

Under hela kursen kommer en rad föreläsare från hela världen att föreläsa utifrån kursens olika teman: migration, kolonialism, kosmiskt uppvaknande, kvinnors plats när apartheidhistorien skrivs och dekolonialisering av kunskapsproduktion.

Efter Sarat Maharajs inledande föreläsning den 31 januari kommer bland andra professorerna Paul Gilroy, Thomas Higham, Franco Farinelli och Betty Govinden att delta, liksom Angela Ferreira och Jürgen Bock. Det blir screenings med filmer av Manthia Diawara, Emily Wardill och Sara Jordenö. Ett seminarium om konstens kringskurna plats under apartheidtiden och om den globala södern och dekolonialism ordnas av Hans Carlsson, Runo Lagomarsino, Julia Willén och Patricia Lorenzoni. Margot Edström leder research i skånska sydafrikagruppers arbete och IASPIS –stipendiaten Ndikumbule  Ngqinambi , en målare från Kapstaden kommer att vara involverad i projektet februari- April.

Course description

The thrust of today’s migrations seems largely  ‘Northward’—even in the Antipodes where they are clearly headed towards the opposite pole.  The ‘South’ has tended to signal  ‘underdevelopment and crisis ’. But it has also flagged up notions of ‘other possibilities, alternative perspectives’, other ‘designs for living’. The ‘exodus from the South for the North’ is very much at odds with the idea of  ‘Global South’ as a privileged vantage point from which to critique the global world-system.  What we have are anomalies and crossovers that seem in one go to affirm and straddle, unpick and unravel received N/S dividing lines.   How to map this topsy-turvy global space, how to take its sound?

On the one hand, with today’s migrations we see that classic, cardinal points and domains — ‘East/West/ North/South’—are constantly fixed and asserted. On the other, the migratory drives surge and spill over such demarcations blurring and undoing them — throwing up fresh spaces of contact and interaction. Do these emerging spaces mirror strands of the ‘primordial, pristine’ space into which our stone-age, homo sapiens ancestors wandered ‘out of Africa’ to roam and rove the continents?  Can we speak of this as an ‘unnamed’ space prior to demarcations — a pre-cardinal space? 

Does it somehow resonate with the rising ‘post-cardinal’ spatial experience and mentality thrown up by the migrations today? In their streaming movement do we have the glimmerings of a ‘contemporary paleolithic non-cardinality’?

The start-up for our project is a ‘reconstruction’ of the Art History Room (Durban, South Africa) of the Apartheid years. The AH Room was at the University of South Africa, University College, Durban for Blacks of Indian origin. This is in the province of Natal with the great Drakensberg mountain range—Ukhahlamba—with one of the world’s most extensive sites of prehistoric rock art and cave paintings. The ‘reconstruction or recreation’ at Malmo can be in any mode – art installation, film, diagrammatic or performative statement, walks, discursive picnics, critical rambles etc.

The AAH Room put on show an ‘evolutionary ladder’ of artefacts, artworks and cultures from across the world. An objective was to underline a Eurocentric vision of things. But what counter-views and readings did the display also open up – perhaps quite unwittingly? What light could this throw on today’s world of the migratory mix of peoples and cultural elements — on prickly issues of  ‘multiculturalism, its limits and shortcomings’, on questions of learning to live with ‘diversity and multiplicity’, on much-thumbed notions of ‘hospitality’ and tolerance, on ceaseless everyday cultural translation and cosmopolitanising forces – all in a setting of apparent ‘racisme sans race’?

Our explorations will link up studies of the Swedish anti-apartheid archives — ranging over issues of South African/Swedish women and their ‘overlooked’ place in historical representations of the struggles; North/South prehistoric art, contemporary ancestral and aboriginal presences.

The AAH Room had evoked the idea of a world art system: in some ways, it paralleled Andre Malraux’s cosmopolitan views of art and culture in a ‘museum without walls’.  Today, does the development of the global museum — hand in glove with contemporary creative industries — see the makings of flat-pack,  ‘globalised’ art practices across our art education institutions, galleries and museums?  Alongside, a point to mull: how to deal with the ‘decolonialisation of knowledge’ in an all-encompassing knowledge society – a pansophic world? What mileage for the idea of art practice not as hard-nosed ‘knowledge production’ but its opposite — as ‘knowledgeable ignorance’, as the mode of  ‘Ignorantitis Sapiens’?

“The World Turned Upside Down” will be held in a reconstructed version of the room where Professor Maharaj used to teach art history at the university on Sainsbury Island, Durban.

Throughout the course, a number of lecturers from around the world will cover the different themes of the course: migration, colonialism, cosmic awakening, women in the historical accounts of apartheid and decolonisation of knowledge production.

Following Sarat Maharaj’s introductory lecture on 31 January, the participants will include professors Paul Gilroy, Thomas Higham, Franco Farinelli and Betty Govinden, as well as Angela Ferreira and Jürgen Bock. There will be screenings of films by Manthia Diawara, Emily Wardill and Sara Jordenö. A seminar on the restricted space for art during the apartheid era, and on the global south and decolonisation will be organised by Hans Carlsson, Runo Lagomarsino, Julia Willén and Patricia Lorenzoni. Margot Edström will manage the research conducted within the South Africa groups in Skåne, and the IASPIS (Swedish Arts Grants Committee) scholarship holder Ndikumbule Ngqinambi – a painter from Cape Town – will be involved in the project between February and April.

In collaboration with