Intresset för Konsthögskolan utbildningar i Malmö fortsätter att vara mycket högt. Årets antagning visar återigen på en stark efterfrågan, med många sökanden till ett begränsat antal studieplatser.
Till kandidatprogrammet i fri konst inkom i år 664 ansökningar till endast 14 platser. Masterprogrammet i fri konst hade 217 sökanden till 15 platser. Dessa siffror speglar både det stora intresset och den höga kvalitet som präglar skolans utbildningar.
Enligt Maj Hasager, prefekt vid Konsthögskolan i Malmö, har skolan ett kontinuerligt högt söktryck med en liten ökning för i år.
Konsthögskolan är en liten institution med stark pedagogik där konstnärlig tänkande och praktik är i centrum – vi har ingen ”professorsmodell”, utan är interdisciplinära och internationella. Vilket också reflekteras i våra professorer som alla är internationellt erkända konstnärer, säger Maj Hasager.
De konstnärliga utbildningarna skiljer sig från mer traditionella universitetsprogram genom att de, utöver grundläggande behörighet, också kräver särskild behörighet i form av antagningsprov. Syftet är att säkerställa att de antagna studenterna har den konstnärliga skicklighet och potential som krävs för att tillgodogöra sig utbildningen. Urvalsprocessen är omfattande – och konkurrensen stenhård.
De få studieplatserna är mycket eftertraktade, något Hasager tror beror på flera aspekter:
– Alla studenter har sin egen ateljé och vi jobbar med individuellt curriculum. Det innebär att studenter får möjlighet att sammansätta sin egen utbildning för att det ska stämma överens med deras konstnärliga utveckling. På Konsthögskolan är vårt pedagogiska syfte att studenten utvecklar sin egen konstnärliga röst – både i skrivande och konstnärlig praktik. Ateljésamtalen är centralt i konsthögskolans pedagogik, som är förankrad i en feministisk pedagogik, där studenten själv får välja vem som de bjuder in till sin ateljé.
När Konsthögskolan i Malmö grundades blev dem den första skolan i Sverige som aktivt undvek "professorernas skolmodell" och istället ville man sträva efter att hierarkierna mellan studenter och professorer ska vara så horisontella som möjligt. I praktiken innebär det bland annat att utbildningen utgår ifrån studentens egen ateljé, dit professorer och lärare blir inbjudna på studiobesök på initiativ av studenten.